10 februari, 2017 – Göteborg

Minnesanteckningar från Nationella Literacynätverksmöte 10 feb, Göteborg

Närvarande:

Christina Olin-Scheller (Karlstad), Carina Hermansson (Umeå), Christina Lindh (Malmö/Kristianstad), Eva Borgfeldt (Göteborg/Kristianstad), Maria Söderling (Burlövs kommun), Karin Jönsson (Malmö), Anna-Lena Godhe (Göteborg/Malmö), Djamila Fatheddine (Karlstad/Göteborg), Anna Uddén (Göteborg), Elisabeth Mellgren (Göteborg), Anna-Maria Hipkiss (Göteborg), Anna Winlund (Göteborg), Dan Åkerlund (Karlstad), Sylvana Sofkova Hashemi (Göteborg)

  1. Beslut om datum för kommande möten (tre möten om året)
  • 18 aug, 2017 i Sth
  • 24 nov, 2017 i Sth.
  • 16 mars 2018, Göteborg.

NFPF – 24-25 mars Köpenhamn. Nätverk 15 fokuserar literacy research.

  1. Mötet inleddes med en runda där alla bidrog med att beskriva vad som är på gång, både regionalt och nationellt.
  2. Diskussion kring första kapitlet i Jeff Bezemer & Gunther Kress bok Multimodality, Learning and Communication: A Social Semiotic Frame (2015)
  • Begreppsutredande diskussion – ensembles, learning, resurser, signmakers,
  • Vad kan det bli i klassrummet?
  • Ett sätt att beskriva och tolka komplexitet – och individualisering
  • Relationen till digitala verktyg
  • Hur har social semiotik som teori förändrats över tid? En förflyttning mot processer och inte enbart ”uses”?
  • Mottagare och meningsfullhet – vad blir det i teknikens tidevarv?
  • Vilka diskurser kan komma att bli viktiga framöver? Vi befinner oss i en emergent fas kring dessa frågor/dilemman
  • Undervisning i det generella och specifika i skriftspråk, men inte för andra uttrycksformer
  • Situation i klassrummet mer och mer komplext, vad är vår roll som forskare? Bidraget här med ”generosity of recognition”
  1. Diskussion kring artikeln ”Lärares uppfattningar om betydelsen av estetiska uttrycksformer i svenskämnet?”
  • Ämneskonceptioner – hur fungerar de i relation till dagens svenskämne? Vilka diskurser dominerar idag?
  • Kan allt vara ”diskurser”?
  • Hur identifieras diskurser? Äldre teorier som kräver en förnyelse och identifiering av underdiskurser?
  • Vilken kunskap varderas? Paradoxer – strävan efter ämnes utvidgning som snävas i andra sammanhang
  • Ämnesinramningar? Hur kan vi förstå det i relation till svenskämnet?
  1. Diskussion kring betänkandet av Utredningen om en läsa-skriva-räkna-garantinformation kringPå goda grunder – en åtgärdsgaranti för läsning, skrivning och matematik”
    Kartläggning av alla 6-åringar genomförs av speciallärare. Storskalig kartläggning påvisar kunskap på gruppnivå. En begränsad kunskap som riktar undervisningsfokus mot det som ska kartläggas. Underminerar professionsskapet. På vilket sätt kan detta diskuteras och problematiseras i relation vilken kunskap det prioriterar?Se debattartikeln om förslaget i ”På goda grunder” – om en skriva-läsa-räkna-garanti utifrån att flerspråkigas förutsättningar och behov saknas i utredningen http://lararnastidning.se/garanti-bara-for-vissa/
  1. Förslag att läsa till nästa gång: temanumret i Language & Education
  1. Förslag till vidare läsning ”Hva gjør lærerstudenter når de studerer? Lesing, skriving og multimodale tekster i norsk grunnskolelærerutdanning”

Vid tangentbordet

Anna-Lena Godhe
Sylvana Sofkova Hashemi
Carina Hermansson

En webbplats för det nationella literacynätverket som har fokus på forskning och undervisning kring frågor som rör literacitet